Vem har ansvar för gravplatsen?
Den ansvariga för en gravplats kallas gravrättsinnehavare. Varje bestämd gravplats måste ha en eller flera levande gravrättsinnehavare, som ska antecknas i aktuellt gravregister eller gravbok. Gravrättsinnehavare kan du bli på flera sätt. Ofta utses denna vid ett dödsbo, men du kan även överta ansvaret när en gravrättsinnehavare avlider eller genom en överlåtelse.
Om gravrättsinnehavaren utses vid ett dödsbo måste beslutet fattas inom sex månader. Samtliga medlemmar av dödsboet måste vara överens och uppdraget får inte tilldelas någon ovillig. Dödsboet har även skyldighet att anmäla om någon inte vill ta på sig uppdraget. Gravrättsinnehavare kan du endast bli genom släktskap, alternativt som närstående till den avlidne.
Olika former av gravplatser
Olika sorters gravplatser har olika typer av gravrätt. Full gravrätt ger dig rättighet att smycka platsen, exempelvis med sten och blommor, men innefattar även en del skyldigheter i skötsel och åtgärder. Vid begränsad gravrätt får gravrättsinnehavaren enbart besluta vem som gravsätts, men i övrigt är det huvudmannen som står för all skötsel av gravplats.
Minneslund, kistminneslund och askgravlund har ingen gravrätt. Dessa platser är istället gemensamma områden som sköts av huvudman. Vanligtvis närvarar inte heller anhöriga vid tillfället för själva gravsättningen, där man strör eller gräver ner askor. Platsens utsmyckning är gemensam och som anhörig har du inte rätt att exempelvis plantera blommor.
Gravrättsinnehavare – rättigheter och skyldigheter
Som gravrättsinnehavare har du flera rättigheter till gravplatsen. Framförallt bestämmer du vem som gravsätts, men du ges även rättighet att i stor mån bestämma över platsens utsmyckning, ofta i form av stensättning och blommor. Du bestämmer också om eventuell förnyelse av gravrätten, samt om platsen ska återgå till aktuell begravningsverksamhet.
Du har skyldighet att se till att gravplatsen sköts om. Platsen ska hållas i värdigt skick och följa lokala föreskrifter, inte enbart gällande utseende och utsmyckning, utan även rent säkerhetsmässigt. Misskötsel kan leda till att gravplatsen går förlorad. Du behöver se till att gravrätten förnyas, stå för eventuella kostnader, samt anmäla ny gravrättsinnehavare.
Gravrättstid i 25 år
Eftersom gravrättsinnehavaren inte äger graven utan att det snarare handlar om ett arrendeavtal, innefattar en gravplats även en så kallad gravrättstid. Gravrättstiden löper idag på 25 år med förlängningsmöjlighet. Som folkbokförd i Sverige har man rätt till kostnadsfri gravplats, bekostad av begravningsavgiften. Detta på den plats den avlidna var bokförd vid själva dödsfallet.
Förutsatt att gravplatsen blivit ordentligt skött, har gravrättsinnehavaren möjlighet att förlänga gravrättstiden på 15 år mot en avgift. När en ny person gravsätts på samma gravplats, exempelvis en make eller maka, förlängs tiden automatiskt med 25 år. Om gravrätten däremot inte förnyas, återfaller platsen till aktuell begravningsverksamhet.
Överlåtelse av gravrätt
Som gravrättsinnehavare kan du överlåta gravrätten till en annan person. En gravrätt kan endast överlåtas till släkting eller någon mycket närstående till den gravsatta, förutsatt att personen i fråga är villig till uppdraget. Om det inte finns någon som vill överta innehavet, återtar begravningsverksamheten gravplatsen fram tills 25 år passerat från senaste gravsättning.
Det kan finnas flera skäl till överlåtelse. Ålder, avlägset boende eller kanske att försämrat hälsotillstånd kan vara orsaker till att det inte finns möjlighet att ta hand om en gravplats. I samband med ett testamente kan du reglera frågan kring gravrättsinnehav och eventuella övergångar till släkting eller arvinge.
Gravrätt vid testamente och bouppteckning
Vid upprättande av bouppteckningar är det viktigt att inte glömma gravrätten. Under utredningen av ett dödsbo bör det ses över vilka gravrätter och andelar som den avlidna kan ha haft. Tidigare skedde sådana övergångar automatiskt, med andra ord krävdes inga anmälningar, men idag ser lagstiftningen annorlunda ut och anmälningsstatistiken är överlag väldigt dålig.
Sveriges kyrkogårdsförvaltningar lägger idag mycket tid och pengar på efterforskning av gravrättsinnehavare, kostnader som i långa loppet påverkar och höjer den allmänna begravningsavgiften. Ur många aspekter är det därför viktigt att bouppteckningsförrättaren inte glömmer bort att informera medlemmarna av dödsboet om anmälningsskyldigheten till upplåtare, det vill säga kyrkogårdsförvaltningen.
